Denna C-uppsats i social omsorg är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på teorierna om ledarskap, ledarstilar och förändringar i organisationer inom Social omsorgsverksamhet. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om organisationsförändringar inom Social omsorgsverksamhet och att öka förståelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförändringar inom Social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar är att chefer/ledare inom Social omsorgsverksamhet ständigt möter nya förändringar. Detta beror dels på samhällsutvecklingen och synen på funktionshindrade, dels på att chefer inom Social omsorgsverksamhet stöter på nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebär detta att han eller hon måste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom Social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom Social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all.The aim of this study was to investigate the social care middle manager?s personal experiences of emotions in work.We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien var att undersöka hur personal i ett omsorgsföretag ser på sig själva och sitt arbete i relation till kompetens, samhörighet och autonomi. Dessa tre begrepp är centrala i Self-determination theory. Resultatet visade att samhörigheten främjades av ett nära samarbete med kollegor och genom många gemensamma aktiviteter, både på arbetstid och utanför. Det främsta hindret för att uppleva samhörighet var om arbetsgruppen strävade åt olika håll eller om det uppstod konflikter i samspelet. Kompetens innebar för respondenterna att känna sig trygga i sitt bemötande av brukarna och att de visste vad de skulle göra i olika situationer.

Mellanchefer inom Social omsorgsverksamhet arbetar på uppdrag av kommunens politiker och är underställda verksamhetschefer och förvaltningsledning, samtidigt som de har ett arbetsledaransvar för underställd personal. Kommunernas allt mer begränsade ekonomiska resurer är en faktor som kan skapa svårigheter att organisera och konkretisera verksamheten för att nå uppsatta mål. Arbetet som mellanchef förutsätter en förmåga att kunna hantera och balansera motsättningar och konflikter mellan parternas olika krav, önskemål och förväntningar. Syftet med vår studie var att fånga mellanchefers upplevelse av yrkesrollen och deras behov av stöd, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd som kan öka deras förutsättningar att utöva ledarskap..

Syftet är att få samt skapa förståelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjälpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen är att på nämnd- och tjänstemannanivå finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjälpmedel är snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessamål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

Social work is a social phenomenon, existing in most societies, that has given rise to a multitude of special organizations and professions. For that reason social work is dealing with a complex identity. The purpose of this study is to illustrate how social workers and the scientific discourse interpret the concept of social work. In addition to that the study intends to show similarities and differencies. The research process containes two studies, one based on qualitative interviews with five social workers and the other consisting a surway of academic litterature.

The purpose of this thesis is to examine how social procurement can be a further development of public-private partnership. This is done with interviews and a case study of the social procurement Mitt Gröna Kvarter and its labor effort Boendebyggarna. The theoretical framework used in the thesis consists of public-private partnership and corporate social responsibility. It tries to answer the following questions:What does this social procurement mean by the concept of public-private partnership?What does this social procurement mean for the participants involved?How can social procurement be seen as a further development of public-private partnership?The thesis uses the theory development around the concepts of public-private partnership and corporate social responsibility and shows that social procurement does indeed have similarities to public-private partnership and could very well be a further development of it..

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Purpose: To compare the expectations of coming profession in social work with experienced social work. We wanted to compare the pictures between the students in school of social work studies with social workers. We also wanted to increase social workers as well as other readers? awareness of social work as a profession.Questions: What characterizes the school of social studies? How do students in school of social work view the coming role as a professional? How do students in school of social work view upon social workers as professionals? How do social workers view upon their own profession? How do social workers view upon the own role as a professional? How do social workers view upon the relation between the idea of the profession and the daily practice? How do the students in school of social work studies and social workers view upon professional social work?Method: Qualitative study with qualitative interviews.Conclusion: Social work is a low status profession. How to increase the status of social work is not easy.

My big interest in sports was what shaped my choice of subject for the essay. The purpose of this study has been to explore the social meaning of team sports for functionally impaired persons. In order to fulfil the purpose of the essay I formed following questions: How do the actives experience their participation in team sports? And how important is the social intercourse in team sports to the individual welfare? The methods I?ve used have been qualitative with an ethnographic approach. I have used participant observations and field interviews to gather my empirical material.